frieme

Tänkte att jag ska skriva här igen, har mina perioder då jag har lust att skriva hur mycket som helst.. och ibland ingenting alls, som ni säkert har märkt!
Har haft otroligt mycket som snurrar i mitt huvud, mycket känslor och tankar.
.
.
.Tänk om man fick dela sina tankar, minnen, upplevelser och kärlek med en syster eller bror. Jag kan inte beskriva hur jobbigt det känns att inte kunna göra det. Jag försöker inbilla mig eller jag vill TRO att min syster hör det jag säger till henne. Att hon förstår mig på samma ”nivå” som jag är/lever i (att inte hennes sjukdom skulle stoppa något), och att hon finns bredvid mig när jag behöver henne. Jag önskar att jag någon gång skulle kunna få känna en varm kram runt mig (utan att bli rädd). Ibland känner jag hur otroligt mycket jag hade behövt henne i mitt liv. <3  Det gör ont!
Vissa av mina kusiner gör jag till/ser jag som mina syskon. Dom betyder väldigt mycket för mig.


En sak som jag har tänk på många gånger..  Tänk om man kände till alla människors bakgrund här i världen, hur mycket lättare skulle inte allt vara då? Så mycket lättare som vi hade förstått oss på varandra, varför vissa gör som dom gör eller inte gör. Vi hade en diskussion i skolan idag om bland annat det, och där kan man verkligen se en skillnad mellan oss människor.  Hur otroligt olika alla tänker, tycker och uppfattar allt här i världen!

Nånå snart ska jag sätta igång med plugget igen, vi har första riktiga tentan nu på fredag. Jag hoppas att det kommer gå bra.  Ikväll blir det middag och innebandy. Sen kommer björn och hälsar på mig, kladdkaka och film ikväll : )

bye!